Datorköpet har skjutits upp nån vecka men jag tänkte försöka skriva lite ändå och rapportera från dom två senaste konsertbesöken.
Först var det The Hives som stod för underhållningen på Trädgår'n. Var sugen att gå på den en lång tid men det var lite osäkert in i sista stund faktiskt. Till slut blev det dock årets tredje konsert och det var defenitivt inte den sämsta. Först var det förband i form av Hives bykompisar Bruket, dom packade typ in 30 års svensk rockhistoria på 30 minuter, lite Ebba Grön, lite Kent, lite Håkan H. Det var rätt ok. Sen entrade The Hives scenen med den underbara Walk Idiot Walk och öset var i full gång. Killarna var i fin form och även om deras stil kanske är lite repterad, fast jag inte sett dom tidigare, så är den utförd med sån pondus och glimten-i-ögat så det går inte att inte älska det.
Låtvalet bestod i största delen av hitsen och låtar från senaste albumet, dom spelade även en helt ny låt. Tyvär, och detta var det största felet med konserten, så spelades ingen låt från debutplattan Barely Legal som är min absoluta Hives-favorit. Men men man kan inte direkt klaga på det man fick höra ändå. Topparna under kvällen var, förutom öppningslåten, Die, All Right!!, Won't be Long, Tick Tick Boom. En riktigt riktigt bra konsert var det, och jag hade inte direkt väntat mig något annat.
Sedan var det Markus Krunegård som stod på Brew House scen. Markus, som också är sångar i Laakso, släppte i fjol sin solodebut som innehöll en av dom bästa låtarna på svenska någonsin, Jag är en vampyr. Eftersom han bara släppt en skiva så bestod setlisten såklart av majoriteten av Markusevangeliet, som skivan heter, plus någon ny låt. Skivan är helt ok, vissa låtar är riktigt bra men som sagt i sin helhet är skivan helt ok. Därför blev jag nästan lite överraskad över hur bra alla låtar lät live. Markus med band lyckades ge dom nytt liv skulle man kunna säga, det var lite röjigare och som sagt lite bättre än det låter på skivan. Höjdpunkterna under konserten var Jag är en vampyr (såklart), Ibland gör man rätt ibland gör man fel (fantastisk verision på en fantastisk låt), Rocken spelar ingen roll längre och Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ut ur sin kropp. Bra konsert som fick mig att uppskatta Markus ännu mer och fick mig nu att vänta med spänning på fortsättningen.
